jennyrakan

Trots den rockiga starten blev fortsättningen på semestern jättebra. Jag väljer att berätta om dagarna då jag nästan blev borttrollad som nämnts på Siggerittan blogg (siggerittan.blogg.se).

En eftermiddag bestämde vi oss för att sätta oss på en uteservering. Detta var efter ett antagit vad ifrån min pv om huruvida man kunde bli full på öl eller inte. Vi drack två öl var utan att jag var bevisat packad och därmed förloraren av vadet. Strax därefter fick vi sällskap av ett gäng kineser som inte pratade engelska men detta till trots gärna vilja bjuda oss på öl. Vi drack tillsammans och med hjälp av en engelsktalande servitris flöt samtalet på.

De bjöd på öl och Besian bjöd på snus. Vad som däremot blev LOST IN TRANSLATION var att snus inte skall sväljas. Så de fyra herrarna som bjudit oss på öl fick ont i magen och var tvugna att lämna stället. Dock blev vi inbjudna till deras hemstad Xian så vi skiljdes åt som vänner trots att vi åsamkat dem illamående.

Strax därefter slog sig en annan herre ner vid bordet. Hans namn var David. Han var korean men bosatt i NY sedan 35 år tillbaka. David var en av de stackare som förlorade sitt företag den 11 september 2001. Hans företag drevs från World Trade center och föll samman med tornen. Därtill gällde inte försäkringen av företaget eftersom skadan löd under act of war, vilket innebär att försäkringsbolagen inte var återbetalningsskyldiga.

Hursomhelst hade David på nio år lyckats bygga upp ett nytt världsomfattande imperium som human hair and make-up supplier. Så han var glad ändå. Därtill kunde han trolla och läsa människors tankar. Jag såg på honom som en koreansk variant av Henrik Fexeus. Han bjöd på både korttrick och tankeläsning. JAG VAR SKITimpad.

Hursomhelst bjöds vi in till nästföljande dag på dinner and drinks med David och hans företagspartners. Vi drack, samtalade och spelade koreanska tärningsspel. Till vår förtjusning var den ena av Davids partners också trollkarl (mera av typen Tobbe trollkarl alt Joe Labero), den andra drev vid sidan av en framgångsrik restaurang och den sista pratade inte engelska så honom vet vi inte så mycket om.

Tobbe trollkarl kunde genom att röra vid mina händer konstatera att jag jobbade väldigt hårt med dom. Han bedrövades av att mina händer hade samma textur som en gammal kvinnas. Han stirrade på Besian och undrade hur i helsika han kunde låta sin kvinna jobba så hårt. Han sa att skadan gjord inte kunde läkas (inte ens med hudlotion som jag föreslog), däremot kunde effekten mildras med kärlek. SÅ vi lovade dyrt att fortsätta älska varandra.

Restaurangbranchkillen blev mycket intresserad av Besians restaurang och förundrades av att Capri restaurang i Geilo (smygreklam) serverade italiensk mat. Hans egna restaurang serverade främst kyckling och hund så han insåg själv att de förmodligen inte kunde utbyta hemliga recept. Vid detta uttal svalnade mitt intresse för hans restaurang avsevärt.

Kvällen tog slut och vi blev medbjudna till att följa med herrskapet till Yuangshou nästföljande dag.

Vi blev hämtade av deras privata guide på hotellet nästan morgon och därefter bar färden mot Yangshou. Nedan följer lite bilder från resan:



Vi åkte bambuflotte på Li River. I bakgrunden är de så kallade sockertoppsbergen.

Hamnen med flottarna.

Fr v räkan, Besian, Henrik Fexeus, (sittandes) Tobbe trollkarl, Ej engelsktalande och tillsist hundmördaren.



Det var FR vattenbufflar som betade i vattnet. Det var ungefär det fräckaste jag sett. Om ni vill se fler så tvingade jag Besian att ta kort på ungefär hundra, bland annat en gullig kalv (plus söta ankor och andra fåglar). Ah för dom som är intresserad av djurbilder har jag många. Kontakta mig på atomic_kitten_fan@hotmail.com.

Efter flottfärden åkte vi till en restaurang. Det blev en hejdundrandes måltid med kött, kyckling, fisk, tofu och andra tillbehör. Under måltiden (då jag tack och lov kunde tacka nej till kycklingrätten) berättade jag att vi i Sverige är ganska ovana vid att äta kött som fortfarande har formen av djuret det kom ifrån. Ingen förstod. Jag förklarade att svenskar gärna ville frikoppla sig ifrån att köttet det åt faktiskt kom ifrån djur, varpå vi gärna köper filéer och dylikt. David som satt och grävde i kycklinggrytan som bestod av kyckling, kycklingben, kycklinghuvud, näbb, tuppkam och kycklingben m naglar sa bara "How strange, chicken legs are the best". Jag bestämde mig för att sluta förklara.

Och bestämde mig för att göra ett undantag med svenskhetsregeln genom att ta emot erbjudandet om en konserverad/torkad bäbisbläckfisk under bilresan (road snack).

Därefter var vi i en sketastor stalaktitgrotta. Det var väldigt spännande tyckte jag. Besian tyckte det var halvcoolt då han inte är lika lättköpt som jag. Han led mest av värmen, fukten och bristen på luft.



Observera att grottan "is all made by nature". Med visst inslag av ej naturlig belysning.



I förgrunden en stalaktit. I bakgrunden en vägg av diamanter (men som var för små för att utvinnas). DET glittrade.

Sedan åkte vi hem..