Goda grannar!
I lördags var mina härliga föräldrar här och hjälpte mig (igen) att fixa och greja med lägenheten. När vi höll på att dåna som bäst med att flytta ur saker hissen mötte vi min granne, herrn i familjen Kannootosch/Dagalooosh (eller liknande).
Jag har tidigare stött på frun i familjen och hon har välkomnat mig varmt och sagt att om jag någonsin behöver något så är det bara att ringa på dörren och fråga. Jag tyckte att hennes välkomnande var himla rart.
Tillbaka till herr Dagalooosh. Även han gav mig ett högtidligt välkomnande och förtydligade att det bara var att ringa på dörren såfort jag behövde något. Han rabblade även en ramsa av saker som han trodde jag kunde behöva, som han redan nu visste att han kunde erbjuda. Listan avslutades med att han kunde fixa kaffe nu om vi behövde det jättesnabbt. Jag tackade och neg och sa att samma sak även gällde för deras familj (Skillnaden är att jag aldrig kommer öppna, eftersom jag blir rädd och går och gömmer mig såfort det ringer på dörren).
Vi skiljdes åt som goda vänner.
Några minuter senare ringer det på dörren. Jag möts av herr Dagalooosh och en bricka.
Notera alla sorters kakor, sockerskålen och den lilla mjölkkannan. Notera även de två feminina kopparna samt den maskulina koppen i mitten.
Herr Dagalooosh menar att de är väldigt väldigt glada att han mig som grannar. Jag är likaså!
Men tyvärr drabbades jag redan av den svenska skulden. Alltså tacksamhetsskulden av att återgälda den goda gärningen. Jag funderar på en rabarberpaj?
En rabarberpaj är aldrig fel. Skönt att stora staden även har snälla människor som tar hand om dig. Kram.
jag ser nästan fram emot att träffa mr dagalooosh lika mycket som jag ser fram emot att träffa dig.
Vi kör på rabarberpaj, men vi får göra dubbelsats, en för oss att mumsa i oss också.. Eller ska vi bjuda över herrn och frun till din balkong och ha fika tillsammans där?
Jag kommer snart och stökar ner i din lägenhet min älskling. HÅLL UT, snart ska du få saker att städa undan!
PUUSS
