Om man bara vore fem och fick hålla pappa i rockärmen

Idag vaknade jag halvyr, törstig och med huvudvärk. Med bakrus (som mamma kallar det). Det var såklart jättejobbigt. Det blev inte bättre av att jag spillde kaffe i sängen.

Nu har jag tagit mig samman lite och ska ta tåget till Vårgårda och hälsa på min bästa väninna, tagna lillebror och resten av familjen Kvartsberg. Det ska bli kul.

Det bästa av allt är att jag vet att Solweig kommer se mig, utropa - Å där är ju den lilla!, och sedan krama om mig på bästa sätt.

Och det är ju alldeles alldeles underbart när man känner sig såhär lite öm och bakrusig, och faktiskt önskade att man var fem och fortfarande fick hålla pappa i rockärmen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0