Att bo med räkan, del 1

Jennys skoproblem har de två senaste dagarna tagit upp helt orimliga proportioner av min vakna tid. Det är faktiskt det enda hon pratar om. "Hur kan man ha över hundra par skor och få skoskav av alla" har blivit ett mantra hon upprepar högt för sig själv hela dagarna. Hur kan det då påverka mig, den stackars sambon? Igår morse, vid frukostbordet började hon visa skadorna. Jag bad snällt att få slippa se, vilket totalt ignorerades. I morse vaknade jag av att Jenny tryckte upp en fot i ansiktet på mig, för att visa "utvecklingen". Det hela kulminerade när jag senare stod och bredde mina frukostmackor. Då drog Jenny av en skinbit under foten och ville absolut visa upp. 

För övrigt har jag också ett skoskav till följd av att gått barfota i skor. Jag nämnde det för Jenny igår, "jaha" blev svaret.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0