Tidlösa skämt
Jag har ett favoritskämt som jag har kört i några år nu och jag tröttnar aldrig på det.
Eftersom det är extremt situationsbundet går det inte riktigt återberätta men i helgen gick det till såhär.
Jag promenerar runt tidigt på morgonen och är väldigt vaken och pigg. Emma vaknar till av att jag trippar omkring och svammlar nyvaket:
- Vad är klockan?
Jag svarar att klockan är tre på eftermiddagen, varpå Emma sätter sig upp i sängen i ren panik och skriker VA!...
Klockan var ju absolut inte tre på eftermiddagen utan klockan var tio på morgonen. Men det är alltid lika fnissigt att se hur personer reagerar på att klockan är en tid som de inte förväntat sig. Tidlösa skämt alltså. Det är givetvis speciellt kul på morgonen.
Ni fattar väl Göteborgsvitsen också?
Eftersom det är extremt situationsbundet går det inte riktigt återberätta men i helgen gick det till såhär.
Jag promenerar runt tidigt på morgonen och är väldigt vaken och pigg. Emma vaknar till av att jag trippar omkring och svammlar nyvaket:
- Vad är klockan?
Jag svarar att klockan är tre på eftermiddagen, varpå Emma sätter sig upp i sängen i ren panik och skriker VA!...
Klockan var ju absolut inte tre på eftermiddagen utan klockan var tio på morgonen. Men det är alltid lika fnissigt att se hur personer reagerar på att klockan är en tid som de inte förväntat sig. Tidlösa skämt alltså. Det är givetvis speciellt kul på morgonen.
Ni fattar väl Göteborgsvitsen också?
Kommentarer
Trackback
