Jag skulle vilja att säga att de börjar gå mig på nerverna

Såfort jag får besök blir mina annars skötsamma djur som vildar och börjar att härja omkring fritt i hemmet.



Det börjar bli onormalt...



När mina vänner är här, flyttas fokuset från mig. Jag märker att mina djur har blivit viktigare än vad jag är.






Såfort det slutat att regna så får Gösta, Sunny och Pernilla flytta ut på balkongen. Så är det bara...

Vi var och fikade på Gunnebo slott

Snart borde jag ha besökt (i vuxen ålder) vartenda slott och fästning i hela Västergötland.

Slott är lite min grej. Kanske skulle låna någon bok på bibblan som handlar om slott och prinsessor i Västergötland?

Till sommaren ska vi åka Varbergs fästning. Det var extremt längesedan jag var där.









Gjorde en snabb googling och insåg att det finns en sådär 16 slott och 23 borg och slottsruiner.

Jag insåg också att Varbergs fästning inte är ett av dem eftersom det ligger i Halland.

Det innebär att jag har en sådär 15 slott och 20 borg- och slottsruiner kvar att besöka i Västergötland.

(Anders vi har skitmycket att göra i sommar?!)

Är det bara jag, eller är det någon som börjar ta lite väl mycket plats i sällskapet?


Härligt!

Ni förstår väl att jag inte blev förvånad av att se världens mesta göteborgare Glenn, när vi susade förbi på motorcykeln.


Esbjörn Svensson höll låda igår på festen

Natten till igår låg jag och vred och vände på mig fram tills klockan halv åtta då jag äntligen kunde springa över till mina gamla grannar med nybryggt kaffe.

Äntligen är Eva & Pat hemma igen!

Vi firade med en stor middag och en massa vin. Jag är jätteglad att de äntligen är hemma igen.

Trots uppståndelsen kring Eva & Pat var det en annan figur som fick all uppmärksamhet igår. Min nya säl Esbjörn har sannerligen karaktär. Han var överallt, hela tiden, alltid i "center of attention"...



Jag fann honom först liggandes på köksbordet spänd inför att alla gäster skulle komma. När det sedan vankades matlagning var hann inte sen med att springa till köksbänken föratt tjuvkika på Eva-Marias potatisar.

Efter middag stod både jag och Esbjörn och tog igen oss lite efter allt tjo och tjim..

Då kommer Emma springades:

- Vart är Esbjörn?

Esbjörn rycktes med.

När jag sedan kom tillbaka till vardagsrummet låg Esbjörn mitt på vardagsrumsbordet och deltog i skratt och dryckeslekar.

Vilken lirare han är Esbjörn Svensson!







Störst i Gbg

Var det någon som inte läste Metro häromdagen? Ni missade årets största nyhet!



Jag är skitglad och tycker det är jävligt fräckt. Även om det står citerat att "Vi tror", när inte jag sa ett jäkla piss.

Anders är arg för att notisen menar att vi sagt "Det behövs VERKLIGEN". Ankan sa inte så, han var mycket mera återhållsam.

Dessutom står det att Ankan är 32. Hahahahaha! Det är fantastiskt kul.

Ankan ringde mig och var vansinning, han menade att han skulle ringa till Metro.

"Den där jäkla snubben! Han är inte ens journalist ju!

Vad är han då, frågade jag?

"En sopa" Skrek Ankan...

Världens bästa dag! Dinos, pizza och politik.

Herrejäklar vilket väder vi fick.
Vi började med att promenera till korsvägen och kika på alla dinos. De har till och med en T-Rex på taket.
Ungefär här fick jag skoskav och ungefär här bestämde vi att vi skulle äta någonting.
Att enas kring ett matställe är extremt svårt när man är tre personer. Vi gick in och ut ur varenda restaurang från korsvägen upp till toppen av Johanneberg.
När vi äntligen hittade ett ställe som verkade duga, slog vi oss ner i solen. Beställningen blev tre coca-cola, en pizza och två hamburgare.
Till och med Ankan var nöjd!
När vi njöt som bäst blev vi lurade av Emma att gå ner till Götaplatsen.
Båda jag och Ankan fick en rejäl avhyvling av Emma. Utan att ha gjort något alls. Hon slog armarna omkring sig och pekade runt på alla gamla partivänner.
- Det är folk som det här som ordnat er rätten att gå i skolan!
Hon fortsatte en stund att kasta ur sig politisk propaganda, fram tills att hon förstod att varken jag eller Anders var intresserade av att vare sig säga säga emot, eller säga någonting överhuvudtaget.
Vi hade nämligen fått varsinn glass av partiet. Notera att Emma inte fick någon glass eftersom hon var för upptagen med att lyssna på Steffes tal.
Men det var grymt.
Sedan kunde vi gå hem och se solen gå ner ifrån Redbergsberget.
Det var nog årets bästa dag...

Har någon sett Tarzan Och Jaenny?


Det var Valborg igår!

Jag hade jättekul.

Vi tog rygg med ett gulligt barn som hade gällivarehäng och som envisades med att slå oss i huvudet med ballonger. Så jävla sött.




Jag gjorde en så extremt hemlig grej igår...

För några veckor sedan öppnade jag GP och mina ögon drogs till en ganska liten annons:

ONE NIGHT - ONE STAGE
once in a lifetime
New kids on the block - Backstreet boys

Jag ville verkligen gå. När jag sedan såg att de spelade på Malmö arena och att biljetterna kostade rätt mycket ångrade jag mig. Jag släppte det och gick vidare.

Ett tag senare ser jag en ny liten notis i GP:

"Bio Roy livestreamar New kids on the block - backstreet boys konsert från O2 Arena i london"

Under dessa ändrade omständigheter ville jag verkligen gå. Fast att konserten kunde ses på hemmaplan gjorde ju även saken mer komplicerad. Det var ju risken att bli igenkänd.

Den enda som kunde tänka sig att följa med på eventet var givetvis Eva-Maria. Vi bestämde att vi fick försöka maskera oss något men att det lätt var värt att gå dit.

När vi igår gled igenom dörren på Bio Roy var vi båda så generade att man inte visste håll man skulle kolla åt. Vi gick fram till biljettkassan. Jag hade redan tårar i ögonen utav genanthet. Eva-Maria viskade till kassörskan:

- Är det här man köper biljetter?

Såklart utan att nämna vilka biljetter det var man skulle köpa. Känslan var att man gjorde något lite förbjudet som man utförde i diskret samförstånd.

Ja, ska ni ha två? Svarade kassörskan.

Och, det här var till det som började klockan nio? Viskade jag bara föratt få bekräftat att vi köpte till rätt grej.

Sedan var det igång. Vilken show det var!



Det var både klapp i händerna och lite medsjung i all hitsen...

Från Eva-Maria kom också ett väldigt spontant -JA!!!, när Nick avslöjade att BSB skulle släppa nytt album, samt den stora hemligheten att Kevin skulle komma tillbaka till bandet.



Det var ungefär lika kul som pinsamt, men lätt värt att gå dit.

Man kan väl säga att killarna i BSB hade gått ner sig i dyngan rätt mycket. De var både feta och tunnhåriga.

Jordan Knight från NKOTB däremot hade växt till sig. Han var numer en het man på runt 45 år. Jag är pånytt flick-kär..


Faster Jenny: del 2

Jo. På måndagsmorgonen hade jag och Isabelle sådär mysigt som bara fastrar och barn kan ha. Vi ritade dinosaurier och prinsessor, vi kammade håret, fantiserade om hästar och kramades.

Föratt uppfylla våra drömmar beslutade vi oss därefter att gå till 4h-gården och hälsa på hästen Lukas. Våra kroppar var helt fyllda av spänning och energi när vi race-ade nerför lunds gator i barnvagnen påväg mot hästarna. Jag körde och Isabelle satt.

När jag fylld av förväntan kom fram till stallet skriker Isabelle:

- KÖR!

Och jag skyndar mig fram emot stalldörren.

- NEJ! KÖÖÖÖR, skriker Isabelle igen.

- Ska vi inte hälsa på hästarna frågar jag och försöker dölja min besvikelse.

- NÄ, säger Isabelle.

Vi fräser vidare ner mot dammarna. Det går undan. Jag trodde vi skulle kunna ta en snabb kik på svanarna men såfort vagnen stannar upp skriker Isabelle.

- KÖR!

Jag pinnar på...

I ungefär den här maken fortsätter hela dagen. Klockan fyra inser jag att jag har blivit Isabelles slav.

Kvart i fem kastar jag in handuken. Isabelle kastar sig då ner på marken och skriker av vrede eftersom jag inte lyder hennes direktiv.

Jag går därifrån och sätter mig oberört på en stol i andra änden av huset.

Pappa Jon kommer hem och Isabelle ser plötsligt sin chans. Hon kastar sig i armarna på sin pappa och han frågar vad som hänt.

- Faster har snott mina tuggummin! AHHH!!!!

Nu ekar det i hela kvarteret av barnskrik.

Jag hävdade min rätt och sa att Isabelle faktiskt hade gett mig ett tuggummi strax innan, medan vi fortfarande var vänner.

Isabelle grät och skrek ännu högre,

- HON TOG DOM!!! FAAASTER ÄR DUUUUM!!!

Jag sätter mig i bilen i ett försök att komma. Några minuter senare hoppar Isabelle in och frågar om vi ska leka. Jag undrade om hon inte var arg på mig.

- Men faster, jag skojade ju bara!

(Borde jag försöka vara den större personen i den här konflikten?)


Faster Jenny: del 1

Min bror och Matilda har ju köpt ett hus. Det grejas utav bara sjutton. Jag hjälpte till så gott jag kunde. Mestadels genom att se efter Isabelle.

I alla fall, gräsmattan framför huset har rivits upp föratt kunna lägga en mycket mera vacker gräsmatta. Det ser ut som något har gått lös med en jordfräs, förutom på en liten liten rund plätt med vackra blå små blommor.
Om ni bara visste vad söt den var.
Nu finns den inte längre...till följd av att jag gick och hämtade en kopp kaffe. När jag sedan kom ut igen, möttes jag av det här.
Isabelle kom springande.
- Faster Jenny! Faster Jenny! Kolla vad jag har gjort!

Vissa personer vet ju alltid bäst och känner sig alltid bäst

Till exempel Emma. Föratt rädda husefriden kan jag säga att hon alltid vet bäst på ett ödmjukt sätt.

Man kan säga att jag och ankan till och med har ett talesätt/ritual, där den ena frågar: - Vet Emma alltid bäst? Och den andre svarar: - Emma vet alltid bäst.

Om Emma är närvarande brukar hon skina upp som en sol och nicka medhållande

...

Igår låg vi alla tre utslagna i Ankans lägenhet...

Ankan var stelbent som en pirat efter att ha löptränat med springklubben (haha).

Han sträcker ut benen i soffan och klagar över sina smärta.

Jag vill inte vara sämre och sträcker ut mina ben i sängen och klagar över min smärta.

- Åh, jag har också jätteont i mina ben. Förmodligen ännu mera ont än Ankan tänker jag tyst.

Ingen bryr sig.

- Jag har haft för små skor på mig hela dagen, förklarar jag.

Emma fläker plötsligt ut med armarna och utropar: - Se, se! Hon pekar på sig själv. Jag har varken löptränat eller haft för små skor på mig, och inte har jag ont i benen. Hon fnissar till lite stolt och avslutar konversationen:

- Ni har mycket att lära ni...




Detta ser man nog bara i Göteborg



Igår fick jag och Emma en inbjudan att träffas med killarna nere vid "Lasse på Heden"



Och där satt de på en parkbänk med varsinn starköl innan matchen. Oerhört sammanbitna såklart. De hade halsdukar, Glenn-mössor, blå-vitt pins och förmodligen speciella matchstrumpor eller tur-kalsonger på.

Jag slutade aldrig att skratta.

Innan matchstart tog vi en Glenn på Gamla Ullevis bar. Klart att Glenn ska vara med.



Precis innan matchenn tömdes baren på alla blåvitt-fans...

Jag tyckte att det var dystert.



Stackars änglarna...


jag gillar skarpa kommentarer.

Ni vet igår på quizen.

Ja igår på själva uppvärmningen satt vi och pratade med superquizaren Oskar.

Vi hamnade på det utsökta ämnet vilket djur man var lik.

Alla funderade.

Jag ville och hoppades sjukt mycket att någon skulle säga:

- Men, Jenny du är ju helt sjukt likt en panter. Asså likheten är så slående att jag trodde att du var en panter när du klev in genom dörren.

Ingen sa det...

Jag vågade inte säga det.

Alla funderade.

Då säger Emma:

- Ah, men jag måste ju vara likt ett djur med stor näsa i alla fall.

Alla funderade

Jag säger:

- Kanske en myrslok? Fast en snygg myrslok? En snyggare myrslok än en vanlig myrslok?

Oskar säger:

- Men så stor näsa har du väl inte?

Emma säger:

- VA? Men har du inte sett. Jag svär, min näsa är så stor att den slår i människor när jag vänder mig om.

Alla funderade

Oskar:

- I ditt fall skulle jag nog snarare oroa mig för hur närgången du är människor än hur stor din näsa är.

Om jag bara inte hade varit så himla utsatt denna veckan!

Ikväll är det quiz och mina nerver är nerviga.

Detta beror på att jag har varit så sjukt utsatt den senaste tiden. Utsatt för att vara blåst.

Allt började med psalmsöndagen och att jag sedan fick en enkelstöt häromdagen. Då frågade Emma om jag fått mig en änkestöt. Jag frågade om hon var galen? Då upplyste Emma mig om att det faktiskt heter änkestöt och att säga enkelstöt är en av de vanligaste felsägningar.

Jag var i uppror. Men det var inte så mycket att göra åt saken.

Och sen är det det här med att jag aldrig kan komma ihåg vad de där grejerna i mitten av vägarna heter. Tänk om det kommer en fråga om det? Jag vet att det är en slags blandning mellan resorb och centrifug.

Om jag bara inte hade varit så himla utsatt denna veckan!

Return of the dinosaurs..in my kitchen?!

Allt började med att jag fick en påskpresent av Emma och Tomas.

Nämligen en bok, "Dinosaurier, den nya utförliga handboken".

Jag blev skitglad.

Det som hände därefter var att Emma behövde en present. Jag kom på att hon kunde ge bort en av mina pelargoner. Sedan kom vi på att vi kunde måla en attackhelikopter på en lerkruka.

OCH sen kom Emma på att vi kunde måla dinosaurier på en lerkruka...

Och sen dess kryper det runt dinosaurier i köket. Och vi har varit galet nöjda och engagerade.





Och jag antar att ni får ställa er i kö föratt få en egen...


Det blev liksom som att se någon på riktigt för första gången...

Vi åt mat. Och Anders pratade mest om potatis, pilsner och fruntimmer.

Sedan ville han ha brännvin föratt skölja ned maten.

Då uttrycker Emma att Ankan verkligen är som hämtad som ur en pilsnerfilm. Man kan liksom inte bli mera pilsnerfilm än Anders.

Jag ville att vi skulle ta en bild på Anders med ett slags pilsnerfilms-filter.

Och se!



Det blev liksom som att se någon på riktigt för första gången...




Glad påsk!

Min påsk har varit så himla fröjdesfull.

På påskdagen var jag och killarna och spelade biljard. Jag vann alla matcher.

Igår hade vi världens påsklunch och rejv här. Det blev nog mer betoning på gemytlig lunch än rejv. Men det var kul ändå.



Jag höll givetvis också i det årliga påskquizet.

En av mina frågor var: - Påskveckan inleds ju med psalmsöndagen. Vad är det egentligen vi firar då?

Ingen av deltagarna verkade förstå frågan utan bad mig att upprepa den.

- PÅSKVECKAN INLEDS JU MED PSALMSÖNDAGEN. VAD ÄR DET EGENTLIGEN VI FIRAR DÅ?

Alla: - Vilken söndag?

Jag: - Psalmsöndagen?

Någon: Menar du palmsöndagen?

Och det gjorde jag ju! Men det är ju lätt hänt att blanda in ett litet s här och var....


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0