jennyrakan

Efter att ha jobbat på Miss Ragtime är jag helt ohjälplig inför att positiv-era allt omkring mig. Beroende av målgrupp utropar jag ständigt, - Åh den klänningen är ju bara ljuvlig!, - Visst är den väskan härlig?, - Dom är så jäkla coola dom jeansshortsen!, - Det är verkligen underbar kvalité i den sidentunikan!

 Ja, ni fattar poängen. Att vara positiv är ett bra säljtrick. Jag beslöt mig föratt prova på mina nära och kära och skickade ut några sms.

 Till Sigrid: ”Ska vi underbart älska med Baksmällan 2 i veckan?” Sigrid svarade: ”Det ska vi. Jag har köpt kopia. Jag längtar...”

 Till Anders: ”Borde inte vi inspireras, fascineras och fullkomligt ryckas med i att arbeta med mitt superdesignprojekt på söndag!” Anders ringde senare upp och är tyvärr fortfarande under övertalning.

 Till Patrick: ”Jag kommer eventuellt vilja låna din symaskin nästa vecka. Vi kan skapa en underbar konstnärlig-kokong?” Patrick svarade: ”No problems Jen Oakman. Den är hemma”

 Till Emma: "Vi borde hänföras av fullkomligt fantastiska Bellevue?" Jag och Emma ska snart dit!



(Bellevue marknad)

 Vilka slutsatser kan vi dra av detta? JO, att det blev ett positivt utfall i nästan alla lägen.
POSITIV-era Mera...

Nu har midsommar passerat och vi har verkligen haft hur kul somhelst. I en stuga vid havet med massa mat, sprit och midsommardans höll festen på tills sent. Följden av kalaset är att jag blivit sjuk, eftersom min kropp absolut inte klarar av tältning. Det var båda kallt och fuktigt och jag har nu blivit halsontig och febrig.

kul...

Well, det jag hade på hjärtat var i alla fall att berätta om ett stort problem. Jag har haft massa härliga vänner på besök under den senaste tiden. Alla har i tur och ordning lämnat efter sig spår. Eller rättare sagt olika saker som jag inte alls vill förlika mig med.









Vad skulle människor tänka om mig om de såg alla onyttigheter i mitt hem. Gosh...

Jag har verkligen inte haft tid med min blogg eftersom jag varit fullt upptagen med sakletning, vänner, jobb och andra besvär. Som ni förstår.

I alla fall har jag i och med flytten börjat ett nytt liv.

1. Jag kan ge fullt utlopp för min pedantiskhet (eftersom ingen behöver störa sig på mig).
2. Jag har börjat jogga.

(3. Nästa vecka ska jag bara äta grönsaker).

Alla nya bestyr som förut kändes själsligt upplyftande, har nu kommit som en enorm tyngd över mina axlar. För det första har jag ont överallt efter min joggning. Och jag är trots allt lite skraj eftersom jag har ett tydligt minne av att jogging kan sluta i katastrof. Då menar jag förra gången jag började jogga (och aldrig slutade) vilket genererade dubbelsidig inflammation i ligamenten kring anklarna. Vilket genererade att jag fick sitta stilla i två veckor och sedan hyra en rullstol föratt åka till Milano.



(Här har Sigrid lånat min rullstol)

Och angående pedantiskhet...Imorse höll jag på att städa. Sådär lite lagom bredbent och stelt (pga jogging). Efter att städningen var avklarad tog jag en runda föratt njuta av och syna min växter. Jag noterade och njöt av att det snart blir både jordgubbar och smultron på balkongen.

Rulltade mig bredbent till köket...Där såg jag att min murgröna har fått ett lusangrepp! Det är bladlöss överallt.

Först tänkte jag att jag måste hitta en nyckelpiga. Den idén gav jag upp med detsamma. Då kom jag på att jag skulle spraya med såpavatten, men insåg samtidigt att jag inte hade någon såpa. Då alternativet var Lidls diskmedel eller cilit bang som förmodligen skulle ta död på både löss och murgröna, valde jag att avstå även det.

Nu har jag duschsprayat hårt med vatten, Först iskallt och sedan glödhett föratt att chocka de små lössen och deras ofödda barn. Hoppas bara att murgröna skall överleva chocken.

Finns det någon som har tips för bladlöss?

PLUS att jag kom på att lössen dök upp först EFTER att Fredrik ställt av sin uppstoppade hackspett här. Jag vet inte om det finns något samband.

I lördags var mina härliga föräldrar här och hjälpte mig (igen) att fixa och greja med lägenheten. När vi höll på att dåna som bäst med att flytta ur saker hissen mötte vi min granne, herrn i  familjen Kannootosch/Dagalooosh (eller liknande).

Jag har tidigare stött på frun i familjen och hon har välkomnat mig varmt och sagt att om jag någonsin behöver något så är det bara att ringa på dörren och fråga. Jag tyckte att hennes välkomnande var himla rart.

Tillbaka till herr Dagalooosh. Även han gav mig ett högtidligt välkomnande och förtydligade att det bara var att ringa på dörren såfort jag behövde något. Han rabblade även en ramsa av saker som han trodde jag kunde behöva, som han redan nu visste att han kunde erbjuda. Listan avslutades med att han kunde fixa kaffe nu om vi behövde det jättesnabbt. Jag tackade och neg och sa att samma sak även gällde för deras familj (Skillnaden är att jag aldrig kommer öppna, eftersom jag blir rädd och går och gömmer mig såfort det ringer på dörren).

Vi skiljdes åt som goda vänner.

Några minuter senare ringer det på dörren. Jag möts av herr Dagalooosh och en bricka.







Notera alla sorters kakor, sockerskålen och den lilla mjölkkannan. Notera även de två feminina kopparna samt den maskulina koppen i mitten.

Herr Dagalooosh menar att de är väldigt väldigt glada att han mig som grannar. Jag är likaså!

Men tyvärr drabbades jag redan av den svenska skulden. Alltså tacksamhetsskulden av att återgälda den goda gärningen. Jag funderar på en rabarberpaj?

När man flyttar får man en god överblick över sina ägodelar. När jag har rotat igenom mina kartonger har jag hittat fyra saker som jag varken förstår att jag äger eller sparat på.




Ett tidningsurklipp på Basshunters skiva?



En skämtpresent, "Du sa en halv kopp", fattar inte att jag har kvar den...



Ett sparat kort ifrån Robbans 30års fest...



En sådan där halshängande portmonä som man skall gömma pengar och pass i när man är ute och reser...

Fattar ingenting...Verkligen...

Igårkväll var vi på HDKs examensutställnings nere vid järntorget. Vädret var inte så vidare muntert så det drog ner helhetsintrycket något. Jag kunde trots detta inte låta bli att att dra på smilbanden åt den nya godisbutiken som fått namnet, GotteBorg. Ett utsökt exempel på en riktigt rolig ordvits i sann göteborgsanda.

Haha. Göteborg, GotteBorg.

Idag under min cykeltur såg jag raka motsatsen. Ett väldigt misslyckat försök till att leka med ord. De skall nämligen öppna en ny butik mittemot Bingo Lottos lokaler i Gamlestan.

LYX, EXKLUSIVT, SECOND HAND stod det i skylten. Jag misstänker att det kommer säljas fula andrahandskläder och sk marknadskläder. Alltså uppköpta konkurser av stretchklänningar med strass.

Butiken ska heta Coco Kanel.

Nej, förlåta. Coco Kanel var det ju...

Och det är verkligen kul.

MEN, jag är redan irriterad. Ibland känns det som att jag ligger på min madrass och eldar upp mig framtill ett möjligt utbrott. Det är främst vissa av mina vänner som ligger pyrt till.

Det som irriterar mig är att jag ska få skämt-presenter i inflyttningsgåva. Skämt-presenter är eventuellt det mest irriterande jag vet. Jag blir hispig bara jag tänker på det. Kommer aldrig glömma när jag fick en receptbok på älg (jag äter inte älg) från Emmas ex-pojkvän. Den ligger fortfarande och skräpar och stör.

Jag har redan spridit varningar. Observera att detta INTE är en provokation. Jag menar när jag säger att om ni har planerat att ta med er en skämtpresent i inflyttningsgåva, så kan ni lika gärna låta bli att dyka upp.

Till er som anser att det är väl drastiskt att vägra mina vänner inträde i lägenheten grundat på val av inflyttningspresent - ja, det är drastiskt, men jag känner ett behov av att markera.





Saker som jag faktiskt vill ha i inflyttningspresent: Förbrukningsvaror såsom diskmedel (gärna den blå med havsdoft, Grumme tror jag det är), toalettpapper (för det tycker jag är pinsamt att köpa själv, men jag vill inte att ni köper en stor bal och gör en scen av det), vackra olivoljor och balsamvinäger, vita orkideér (helst utan kruka om ni hade tänkt att köpa en kruka som jag tycker är ful), Eucalyptus aromolja, kryddor.

Till er som redan är irriterade på mig och som beslutat er för att inte dyka upp. Det är faktiskt MIN dag och ni kan ha överseende.

Inatt har jag drömt att jag skojade till det rejält på Evas födelsedagskalas. JO för i drömmen så frågade jag hennes förbipromenerande släktingar ifall de ville ha ett sprut av gädd-cologne innan de satte sig till bords.

I handen höll jag en parfymflaska och hade ett lurigt leende.

ALLA tyckte det var HUR kul somhelst och jag var kvällens givna stjärna. Funderar på att prova skämtet vid nästa tillställning.

Igår var jag och Besian i Norrköping. Jag åkte dit föratt hämta min spegel och han åkte dit föratt gå på MAX hamburgerestaurang.

Drömmen om MAX föddes för några månader sedan, efter att jag och Besian tillsammans avnjutit varsinn burgare på MCdonalds.

Jag är absolut inte en frekvent hamburgerestaurangbesökare men nödvändigheten med att ibland gå till dessa restauranger följer med valet av partner. Mellan tuggorna beskrev Besian med stor entusiasm hur jag verkligen borde göra en "resa genom hamburge Sverige"..."att prova alla hamburgerestaurangers vegetariska burgare och sedan avgöra vilken som var bäst"...

Jag köpte idén, med andra ord, jag blev lurad till att bli en frekvent hamburgerestaurangbesökare.

Testade donken, testade Burger King. Sen återstod Max. Vid det här laget hade jag kommit på att hela grejen endast var ett trick från hans sida. MAX-besöket dröjde.

MEN för några veckor sedan när vi satt och summerade resultatet över min resa genom hamburge Sverige så fick jag ett sms. Det var från Eva-Maria. Hon vet absolut ingenting om våran hamburgetävling, men hon vet däremot att hon och jag diskuterat människans smaksinnen några dagar tidigare.

Sms lyder: "Förövrigt läste just en notis om att MAX numer serverar Unami-dressing på sina restauranger".

Jag kände att det var ett OERHÖRT tydligt tecken på att jag skulle slutföra min resa. Till och med ödet försökte styra mig mot MAX. Både Besian och ödet hade enats om att jag minsann skulle slutföra min smakresa.

OCH är det inte lite ödets ironi att självaste MAX faktiskt hade den bästa vegetariska burgaren utav dem alla?