En händelserik helg!
Helgen har varit jättebra. En uppsjö med roliga spektakel...Det har varit invigningsfesten för filmfestival, vin och och ostbricka på Redbergsvägen 38, loppistur med Ankan Eklund, vernissage, goda middagar i gott sällskap samt lite lunch och råneri på Fröken Olsson i city.
Ni sitter jag ensam kvar i gamla lägenheten med goda minnen, uppklarade frågor, nya funderingar och en uppmaning...
Vi har fått reda på hur gammal Limmet egentligen är. Att Tomas Kvartsberg minsann har åkt 60 bussen förbi Redbergsplatsen. Gunnan har dessutom äntligen fått reda på att 3D och 3G inte på något sätt har snarlika betydelser.
Men ett antal funderingar cirkulerar...
Hur i hela fridens namn har Patrick under tio års tid trott att orm uttalas årm?
Vem klippte PG?
Vaknade Ankan Eklund idag och muttrade "Aha, först supa och slita och sedan trycka och skita" på bitter göteborska?
Vad skall Petra göra i Göteborg?
Hur bekväm är Sofia egentligen i Tomas sällskap?
Hur kunde Eva-Maria komma senare än PG till ostbrickan? Och kom hon i så fall verkligen ifrån det lilla rummet under bollhavet på Ikea som kallas "banken"? Hade hon maskerat sig med klackar?
Hur ofta skyller Julia på sin glutenallergi?
Den ständigt aktuella frågan, vem vinner vadet? Varför måste Anders alltid vara obstinat och vägra förstå reglerna?
Och den största frågan av alla...HUR tänkte Eva P när hon skulle dokumentera mysfaktorn under ostbrickan och tog ENDAST kortet nedan?
(Med fokus på en salladsrest ifrån middagen?)
Ja och uppmaningen. Det är att INTE låta Emma "Raggarn" "Bonnen" "Kvarten" Kvartsberg komma undan med att nischa sin egen person genom applikationer på hennes Iphone. Naturskyddsföreningens Gröna Guiden, kom igen? Vem tror att det egentligen är för hennes egetbruk snarare än att verka lite bättre och mycket duktigare än alla andra?
Jennys matblogg
Igår tog jag och Eva P en promenad. Vi drack dessutom varm glögg. MYZigt.
Därefter städade vi.
Eva P bakade bröd.
Och jag påbörjade kvällens middag. De bjudna var Eva P och Ankan Eklund. Patrick var också bjuden, men han jobbade. PG var också bjuden eftersom jag visste om att han inte kunde komma.
Det blev en egenkomponerad curry, ris med kanel, naan bröd och sallad med äpple och koriander. 
Recept på Curryn
Du behöver:
Qourn
Chili (mycket)
Vårlök alt Purjolök
Paprika
Citrongräs
1 burk kokosmjölk
Buljong
Koriander
Currykrydda
(Limeskal)
Jag kan dock inte ange mått utan man får höfta på alles.
Finhacka löken, paprikan, chili, citrongräs och eventuellt lite rivet limeskal. Fräs i olja. Lägg i Qournbitarna. Fräs. Häll på buljong (vatten och buljongtärning) och kokosmjölk. Ös på med currykrydda. Låt allt koka samman på låg temperatur ett litet tag. Avsluta med häva i hackad färsk koriander.
Koka riset med salt och kanel.
Gör sallad med isbergssallad, gurka, äpple och färsk koriander. Blanda en dressing med olivolja, vinäger, limejuice, och kryddor (gärna paprikakrydda).
Servera tillsammans med naanbröd och creme fraiche.
Såhär bra hade vi det.
(I bakgrunden skymtar konst av Patrick Allier som även bjuder till vernissage på Kulturhuset Kåken på söndag).
Alla var givetvis jättenöjda med maten! Jag var också jättenöjd och stolt. Prova gärna och säg vad ni tycker?
Vi ses!
Ibland kan man få insikt i hur mycket man älskar någon
Igår frågade jag Eva P o Patrick om jag fick ta en apelsin. Det fick jag. Men apelsinerna var sjuuukt svåra att skala sa de.
Jag kände på apelsinen och insåg direkt att det skulle bli ett mission. Jag tog fram en vass kniv och beslutade mig för att försöka skära den i klyftor.
När jag stod där med knivens egg tryckt mot den hårda apelsinen, rädd för att skära mig, insåg jag att om Besian varit här hade han aldrig aldrig låtit mig skära apelsinen själv.
Och det mina vänner, som Emma sa, är exakt det enda jag behöver, nämligen någon som behandlar mig som en liten porslinsfågel.
Jag och Siggerittan
Nu har vi inte setts på ett tag och har därför en massa saker att prata om. Vi har just slutfört en lång konversation över gmail där samtalet flödade och ämnena överlappade varandra. Den såg ut såhär:
Sigrid: Förövrigt läste jag lite om kinesisk mytologi häromdagen.
du vet med djuren och så. Tydligen, (Som att vi inte redan visste det) är våra djur perfekt match.
vi är gjorda för att tycka om varandra, råttor och drakar!. Bra affärspartners, bra kärlekspartners.
Jag: Som att vi inte visste det. Det är bara ytterligare bekräftning på att vi är succé och allt vi gör kommer att bli succé. Och så bekräftar vi att kinesisk mytologi är sann.
Sigrid: JAG VET, jag tror stenhårt på kinesisk myto. Det är mitt nya
efter änglarna (Sigrid pratar om ängelkort).
Jag: Vi borde skriva en bok när vi är kända. "Så finner du en perfekt partner. Kärleksmemoarer av Jenny Ekman och Sigrid Nordenhake"
Sigrid: Jaaaaaaaa utgiven på Evig förlag. Åh vad jag längtar hem.
Jag: ... jag saknar ibland att vara i peking bara för faktumet att jag var tillsammans med dig
Sigrid: jaa, vi behöver ju en daglig dos av varandra, det bara är så ju.. det går liksom inte att låtsas att det inte är så.
Jag: asså jag fattar inte.
Sigrid: Jag tackar kinesisk mytologi för att stjärnorna och himlen lät oss mötas.
och ärkeängeln Mikael såklart. Och allt annat som jag haft i perioder
Jag: haha listan kan göras lång med allt vi trott på i perioder. Nästan hur lång somhelst
Freddan Galore (Fredrik) har ju hunnit att vara både nunna och hare krishna däremellan.
Sigrid: Jag fick nu mms som jag inte kan öppna, sjukt störigt.
vem är det från liksom?
Jag: Kanske något sådant där fult kinagrej som jag brukade få. Med små söta bilder
Sigrid: Säkert. störigt i så fall.
Jag: Ah verkligen. Du skall vara glad att du inte kan se den. Den innehåller säkert smileys på kinesiska.
Alltså hjärtansmileys och liknande.
Sigrid gör ett långt utlägg om frieri ... "Eller så får man ställa sig på knä själv i detta förbannade jämställda samhälle. Kan man inte någongång få vara flicka bara? Haha..
Nu ska allt vara en "överenskomelse"
Jag: AH MEN det där tänker jag inte gå med på. Nu har jag eftersträvat att vara söt och kvinnlig hela livet. DÄRFÖR är det inte mer än rätt att mannen en gång under sin livstid ska få lov att be på sina bara knän
Sigrid: Hahaha..Nej, men du kommer ju få din prins.
Besian gör ju vad som helst för att det ska vara rätt. Han kommer ju komma på en vit häst med en bukett rosor och vitgnistrande tänder.
(Och ha anlitat en fotograf som kan fotografera honom för han själv är så nöjd med sin "look)
Jag: Hahahahahahah..Jag skrattade så att jag dog.
Sigrid: Ååh, min gmail la ner. Hur som haver. Jag slutar nu. Mycket jag gjort idag! haha (NOT) som man skulle sagt i högstadiet.
Hejdå!
Såhär mysiga kan vi se ut när vi konverserar på riktigt. Men jag valde mest denna bilden för att jag ser så elegant ut. En look som jag älskar. Det är detta jag eftersträvar. Fin klänning, återhållsamt minspel, fint armbansdur, förlovningsring och rent och välkammat hår.
VI SES!
Efter en lång resa..
Resan gick fort. Vi delade en mängd roliga historier. Min toppades med min och Emmas kaffehistoria. Den går såhär.
När jag och Emma flyttade ihop på Furubergs så drack jag svart kaffe. Emma drack kaffe med mjölk. Men i ett samboförhållande där endast ena partern dricker mjölk drabbas man av utgående datum med onödigt mycket mjölk kvar i paketet.
Efter en kort prövotid av pulvermjölk så lämnades därför mjölken i kaffet för gott (trodde vi).
(Talking about kaffe kan jag också notera att jag testade att brygga kaffe på mineralvatten under denna perioden. Det resulterade i en explosion).
Efter en lycklig tid på Furuberg så flyttade jag till London. I London finns inget bryggkaffe. Endast skitäckligt pulverkaffe som man måste blanda ut med mjölk föratt det skall gå att dricka. Dessutom fick man anledning att lämna jobbet en snabbis för att gå ut och handla kaffemjölk. Av detta kom det sig att jag började dricka kaffe med mjölk.
Emma satt ovetandes och lycklig hemma på Furuberg och drack svart kaffe.
När vi återigen ingick samboförhållande i Malmö uppdagades problemet med hur vi skulle dricka kaffet.
Jag ville ha mjölk. Emma drack svart. Mjölken blev för gammal alltför snabbt.
I Malmö uppstod två problem för mig. Antingen skar sig mjölken med kaffet för att mjölken var för gammal, eller skar mjölken sig med kaffet för att kaffet var för varmt. Resultatet av mjölk och kaffeblandningen blev hursomhelst alltid vedervärdig och jag tvingades tillslut att dricka kaffe utan mjölk.
VI båda blev återigen lyckliga svarta kaffedrickare.
Jag bodde kvar i Malmö och flyttade senare till Göteborg helt ovetandes om vad som hände med Emma i Örebro.
Emma kom till Göteborg på besök och vi skulle ta en kopp kaffe. Då ber hon plötsligt om mjölk. Jag stelnar till. Jag trodde att vi en gång för alla hade kommit överens. Emma förklarar att hon börjat ta mjölk i kaffet igen till följd av att hon i sitt stressiga liv tvingats att skynda på kaffedrickandet genom att svalka kaffet med mjölk.
Jag dricker fortsatt svart. I ärligheten namn vet jag inte ens hur Emma föredrar sitt kaffe längre.
Besians bästa historia var den där:
Karl och Karolina var i sitt hus. Plötsligt rusade två rånare in. (Rånarna) - Pengarna eller livet! Karl och Karolina är i chock. (Rånarna) - Vad heter ni? (Karolina) - Ehhh, Karolina. (Den ena rånaren) - Ah faen, men då kan vi inte döda dig för du heter samma som min mamma. (Karl) - Ehhh, Karl men det brukar kalla mig för Karolina.
Efter dessa toppenhistorier spenderade vi dagen i Oslo med Mr röntgen, mat och MYZ. Sedan åkte jag till Göteborg!
SO long!
UTSLITEN efter en dag på jobbet
Om att fylla trettio
Anders Blandfärs Eklund fyller snart 30år men han försöker fortfarande att smygfota tjejer under kjolen. Moget Ankan.
Ni kanske tror att jag är sjuk i huvudet
Hursomhelst har jag fullständigt snöat in på olika tonårsbloggar. Läs till exempel dessa presentationer:
"Min blogg kommer att handla om smink och kändisar" (Va kul!)
"Här i bloggen skriver jag främst om min ponny Blokland's Hoeve's Claudia, ett svart sto f94" (Följer med intresse ponnyn Blokland's Hoeve's Caludias liv)
"Många skulle kanske kategorisera mig som en modeblogg då jag skriver mycket om kläder, men själv anser jag mer att det är en personlig blogg där jag skriver om precis det jag känner för just då" (Okej?)
"Kaxig blondin som skriver precis vad jag tänker, utan att censurera! Älskar bilar och fest" (Det här är en redigt kaxig blond brud)
"En blogg om skor, mode och mig själv. Men mest om skor"
(Eventuellt utom kategorin tonårsbloggar, men den här slank med) "En bögblogg som handlar om mig, Morgan Wahlund där jag skriver om min läggning, mitt perfekta utseende, läppförstoringar och mina starka åsikter!"
(mmm en blogg om läppförstoringar)
"det är en blogg om mit liv och vad jag gör om daggarna kan vara intressant så cheka in den;)" (Tips, kolla stavningen brorsan)
OKEJ enough. Men det finns en uppsjö. Tänk ifall det blir bloggbråk.
News flash
Men jag måste ju egentligen varna känsliga läsare.
Vi åt olika varianter av dippsås med tillbehör.
Creme fraiche med smaksatt med färsk timjan och citronskal.
Creme fraiche smaksatt med färsk pepparrot.
Creme fraiche smaksatt med dill.
Salta och peppra efter smak.
Till detta serverades nybakat bröd, avokado halvor, morotsstavar, småpotatis i ugn med olivolja och färsk timjan samt rökt lax.
Tyvärr finns inga bilder eftersom min matblogg inte var påtänkt vid utförandet.
Mogonkaffe
Såhär fin utsikt har jag från våran balkong. I bakgrunden ser ni Geilos nya kulturkyrka. När jag kom hit trodde jag att det var en ny skidhoppbacke. Det finns blandade åsikter om dess existens bland Geiloborna. Jag bryr mig inte jättemycket.
Förövrigt myser jag över tanken att jag eventuellt har Geilos största blogg.
Med inspiration från de bloggar jag läst på senare tid (inklusive de bloggar som skrivs utav tjejer som är födda 90) har jag insett att jag borde kategorisera min blogg inom ett ämne.
Jag funderar över att ha en matblogg där jag visar bilder på mat och skriver recept. Alternativt ska jag ha en blogg som handlar om design. Sista alternativet är att (som alls som är födda 90) ha en blogg som handlar om mig själv. Om jag väljer det sista alternativet kommer jag mest att publicera bilder på mig själv när jag har smink och posar.
Vad tycker ni?
Om jag vore född 90
En liten bild på mig och Eva då rå. Höhö
Eva är min bästiz 4ever. Hehe! Här är vi på sommarfestival. SÅÅÅ himla mysigt! Älskar dig stumpan. Höhö
Snart kommer min älskling hem. Jag har inte ens sminkat mig. Hehe. Det ska bli sååå mysigt. Längtar.
Emma ringde idag. Jag blev SÅÅ himla glad! Det kändes så sjukt bra att få snacka med dig. Du bara gav mig massor med stöd när jag behövde det. LÖV U stumpan. Saknar dig. Hehe.
Om jag får tid efter att älsklingen kommit hem ska jag lägga upp lite bilder nyare bilder på mig! Höhö
En liten gåta...
Nu testar jag bloggen om min tes stämmer. Se det som en gåta.
Jag står och sörplar på en drink medan killarna snackar om något annat (som inte intresserar mig).
Då säger Oskar (S du vet vem):
- Men, stå inte bara där och se söt ut.
Varpå jag svarar:
- Det här, är en kvinnas last.
Tjejer är ni med? Killar, kan ni lösa gåtan? Vad menade jag?
LYCKA TILL!
En kvinna som är söt.
Just det
Och om ni undrar varför min blogg just nu mest handlar om att förakta rödhåriga är det på grund av en egendrabbning. När jag kom hem från Kina insåg jag att jag hade blivit gråhårig. Jag insåg också att min frisör (Eva P) befann sig på anda sidan jorden. Därtill insåg jag att min pv eventuellt skulle göra slut med mig om han såg mitt gråa hår. Han är faktiskt trots allt två år yngre än jag och jag undviker gärna att skylta med att han äktat en gammal tant. Allt detta ledde till att jag var tvungen att färga håret själv. Jag kände mig skitdum och fattig när jag köpte hemmahårfärg. Det är väl typ bara folk från Svenljunga och Herrljunga som färgar håret själv?
Ja och sen fick jag sitta på en köksstol med en mörk handduk (Man vill ju inte få färg på handuken) över axlarna. Matilda applicerade färgen som tog slut när vi gjort ungefär två tredjedelar av håret. Resultatet blev i alla fall skitfullt. Hårtopparna är vanlig mörkbrun medan botten är lite röd ton.
Jag lider. Eva kan du återställa ordningen när du kommer hem?
Ett litet tillägg...
"Va? Vadå typ som Harry Potter filmerna. Ja men alltså dom är ju också helt orealistiska. (Jag tänker på evenuellt förekommande trolleritricks). Asså jag menar att en rödhårig skulle ha två vänner".
JAG blir så sjukt provocerad
Om barn och sådär.
Barn är jättebra. Till en viss gräns.
Nyblivna föräldrar är delvis förfärliga. HM, det känns lite som att jag cyklar utan stödhjul, på djupt vatten genom detta påstående. Men, om jag får förklara. Jag har inga barn och kan därför inte relatera till känslan av att själv vara förälder. Den dagen jag blir det så kanske jag ångrar allt jag säger idag. Rent av, jag kanske blir en av de föräldrar som jag (smyg) föraktar.
HURsomhelst. Nyblivna föräldrar pratar konstant om sina barn och hur jävla bäst just deras barn är (jag bryr mig inte).
Nybliva föräldrar måste hela tiden påpeka sina nyvunna vuxenhet och förmåga att ta ansvar. De vill gärna visa hur lite DE (som individer) spelar roll och istället demonstrera sin funktion som föräldrer. "Som förälder måste man ju alltid sätta barnen först". OCH jag kan inte hjälpa att jag alltid blir lite provcerad eftersom det känns som att nyblivna föräldrar förmodligen tänker att "Det där kommer Jenny aldrig förstå då hon är kvar i sitt själviska ungdomssinne".
Allt detta kom sig av att jag gick in på facebook och möttes av statusuppdateringen:
"Är det normalt att en 1,5 åring kan "läsa" fyra ord? Eller har jag helt enkelt ett överbegåvat barn?".
DET var så fruktansvärt irriterande. Sedan dess har allting bara eskalerat. Varje dag har facebook översvämmats av bäbisbilder. Vissa använder till och med bilder med sina bäbisar som sina egna profilbilder. De skriver kommentarer om "söta" saker som deras bäbisar säger och gör.
På riktigt jag orkar inte. Snälla skona mig.
Jag och Emma
Hittade en gammal bild från när jag och Emmak var på tennisveckan i Båstad för några år sedan.
Utelivet i Geilo
Jag har alltid betraktat Geilo som en liten skithåla på det norska fjället. Det är det också.
Men, på vintern förvandlas Geilo till någon slags lekplats för "eliten". De som har pengar, eller vill verka som att de har pengar kommer hit för att visa upp sig.
De flesta av den här typen är jävligt störiga, fula och skitmesiga. De anländer gärna i porschar eller dyra stadsjeepar med skidställ på taket.
Hursomhelst bestämde jag mig för att orka beblanda mig med typerna i helgen. I fredags gick vi till Geilos enda uteställe Off pist. Alla var aspackade och 19 år. Off pist är inget traditionellt after ski-ställe där man super sig skitfull efter att man varit ute i backen. Hit går man istället klockan ett på natten efter att man redan supit sig skitfull hemma. Med detta som bakgrund tappade jag andan när jag såg att den absolut trendigaste (och mest vanliga) outfitten var skjorta, jeans, skidmössa och skidglasögon ovanpå.
Ah jag hoppas att ni fattar hur fruktansvärt fult och ologiskt det var.
Igår testade vi den något mer sofistikerade baren Recepten. Här super man sig inte skitfull på shotar utan snarare champagne. Det är väldigt svårt att beskriva stämningen som var ganska outhärdlig.
I alla fall vi bestämde oss för att gå. Vi sa hejdå till en kompis på svenska (eftersom vi är ifrån Sverige) varpå världenns fulaste kille vänder sig om.
- Ah ni e svenskar (På norksa skitdrygt).
Vi betraktar honom och funderar mest över vad han vill. Han har en välklippt page, lite bakåtslickad i nyansen morotsorange. Han har för litet ansikte på en gänglig kropp. Jag är hundra procent säker på att han skulle ha rölätt brösthår och fräknar på hela kroppen. Han har på sig en militärgrön täckrock med pälsluva. Han väntar på en taxi och röker en ciggarett i sällskap med sina vänner.
Vi vänder oss om föratt promenera hem.
Moroten - Ah ni e svenskar och jobbar på hotell (skitdrygt). Hans lika skitdryga vänner skrattar.
Vi fortsätter promenera men blir något provocerade.
Moroten ropar igen - Ah ni e svenskar och jobbar på hotell (skitdrygt). Därtill förställer han rösten lite för att låta extra nedlåtande.
Jag funderar på riktigt över ifall det är värt att slå honom. Jag kommer fram till att det absolut är det. Men jag vill helst inte göra det själv. Besian tar det mogna besutet att promenera vidare. Moroten skriker igen. Jag funderar på att slå honom igen.
Men istället fattar vi varandras händer, styr kosan hemåt och säger:
- Kompis, det finns hårfärg.
Snipp snapp slut. Detta verkar vara Geilo i ett nötskal. OCH Emma, de vaskar säkerligen.
Till er som undrar vad som hänt med min blogg
Jag är dessutom arbetslös (jag har inte semester).
Summan av detta är att jag inte har roligt eller gör något roligt. Dessutom är inte norrmännen lika tokigt roliga som kineserna så jag kan inte ens skriva något om det.
Väntar på att Hobbiten Rybak skall göra något utspel i Let´s Dance så att jag kan skriva om det.
Geilo
Nu är jag tillbaka i ett snöigt Geilo.
Resan hit var skitjobbig men ändå värd. För det första plockade security controlen en kräm ifrån mig. För det andra tvingades jag packa om väskan sittandes i gången bakom boardingen. För det tredje tvingades jag packa om väskan pånytt när jag kommit på planet. För det fjärde ville inte NSB (norska motsvarigheten till SJ) låta mig åka en tidigare avgång med tåget. För det femte hamnade jag i samma tågkupé som ett gäng skolungdomar. Till sist var det snöstorm på Geilo vid ankomst.
Men som sagt ändå värt. I Geilo väntade ju pv och rödvin.
Annars har jag hört att EVa P och Julia blir jagade av apor i Malaysia. Kanske att de borde börja blogga istället.
.
Eva P och Julia, eller Räkan och Siggerittan? För ni har väl förstått att vi också har börjat använda fjällisarna som utklädnadsklädsel.
Kineser
Just nu verkar LG-loggan ha den effekten.
Min gissning är hursomhelst att dessa hudkrämer inte är LG original?
Märk att LG-loggan återfinns på alla förpackningar
I övrigt har jag rest till Lund för att hälsa på familjen. Min brorsdotter Isabelle är i kissochbajsåldern och säger eller skriker bajs hela tiden. Som förälder och farförälder verkar man tycka detta ohyfs är lite smågulligt. Jag tycker det är skandal.
Glada mi(n)nen
Tack alla som höll tummarna för mig under hemresan. Det skedde under.
Båda väskorna hade drygt fem kilos övervikt. Handbagaget var för stort. Jag hade dessutom två handbagage väskor, samt andra lösa objekt. MEN, ingen sa någonting.
Resan mellan Peking och Berlin var tröttsam. Tio timmar, tre filmer och ingen sömn. Berlin, Tegel-flygplats är tröttsam i sig eftersom man är tvungen att byta terminal och checka in pånytt. Väntetid i fem timmar. Träffade dock en trevlig tjej som jag kunde vänta med. Vi delade två flaskor vin. Berlin till Landvetter, somnade på planet och missade maten. Suck. Mamma och pappa hämtade mig. Åka bil. Försöka somna osv. Jätteroligt.
Så blev det.
Hursomhelst har jag kollar igenom lite bilder från Peking och hittade en dokumentering på en dundersekvens.
Vi var på "free flow" champagne. Det var såhär kul:
Efter "free flow" och efter att jag ramlat över en gran bestämde vi oss för att gå på manikyr.
Efter manikyren och efter att en analkande baksmälla föll över oss bestämde sig Sigerittan för att göra någon slags tvåtimmars ansiktsmassage.
Jag och Besian mottog idén ungefär såhär:
Efter ansiktsmassagen såg Siggerittan såhär rolig ut:
Avresa
Skönt
Jag mår dock sketailla av nervositet. Jag har två väskor med garanterad övervikt. Handbagaget är för stort. (Jag har tappat bort mitt departure card). Jag har INGA pengar till att betala övervikten. Hoppas att de kan vara rimliga i prissättningen och att de kan skicka en räkning (hem till pappa).
Värsta scenariot är att de inte låter mig gå ombord planet tills att jag kan betala övervikten. Då vet jag inte riktigt vad jag ska göra? Alternativen tog liksom slut.
ah..och dessutom skall all argumentation utföras iklädd tjock tröja, stickad tjock tröja, kavaj, fodrad jeansväst, oljerock, två halsdukar och en fjällräven täckjacka. VISS risk för någon slags värmechock tror jag. Ja, och under lagrena skall det dessutom gömmas en handväska.
Näää det här är förjävligt..Hoppas att ni ser mig på svensk mark snart!
Alla fyra
Nu lämnar vi också lägenheten i fyra likadana fjällrävenjackor. Det ser aslöjligt men skitkul ut. Det känns som att vi tillhör samma bussgrupp eller att vi spelar i samma band.
Hursomhelst hade jag bara tänkt lägga upp två bilder från min och Sigges nyårs(o)fest.
En pasta med rosmarin och hummer.
Efterrätt
Fin utsikt
Summan av det hela är att nyåret trots sjukdom blev fint och mysigt.
Imorgon åker Jennyräkan hem till Sverige...Och jag längtar som faen
Älskling det var ungefär såhär jag hade tänkt mig!
Vad tycker du?
tänkte lägga upp lite semesterbilder ifrån Shanghai
Här är jag och Sigge i en vacker park...
Här är vi utanför nationalmuseét
Här ser vi ut över The Bund
NU sitter vi och räknar minuterna till att Eva Petrén och Julia behagar att dyka upp. Jag tänker avnjuta mina sista dagar i Peking tillsammans med dem.
Det hemliga projektet..
Jag och Siggerittan sysslar ju med ett hemligt projekt. Det kräver att vi ser ut såhär. Jag har varit tvungen att skaffa fejkglasögon. Jag har alltid varit emot, men nu kräver konsten sitt så att säga.
På bilden får man också en uppfattning om hur Siggerittan skulle se ut om hon var skallig. SER ni? Hihi..
Förövrigt jobbar vi med en annan sak vid sidan av vårt hemliga projekt, nämligen en låtlista över favoritlåtar i ens ungdom och barndom (även de som är genanta ska med på listan). Kan ni hjälpa mig?
Exempel på de som har platsat:
Toni Braxton - Unbreak my heart (Glömmer förövrigt aldrig när Fritata Hansson berättade att Toni endast var 150)
Spice Girls - 2 become 1
Jumper - Tapetsklister
Dilba - I am sorry
Savage Garden - To the moon and back
AH vi har en samling, men vi tänker fortfarande så att det knakar. Vilka var era? Förövrigt så vore det jätteroligt om ni äldre (men bedårande) läsare också skrev era ungdomsfavoritlåtar i kommentarsfältet.
PUSSA
Förövrigt
Extrem kyla gjorde att jag utan Besians medhåll önskade att byta min civilastatus från i förhållande till innekatt.
Jag hade tänkt mig något sånthär...
Jaha..Så var det nytt år
Min spontana reaktion över 2011 är att tiden går fortare.
Vi är tillbaka i Peking och Jiangtai Jiudian är sig likt. Vi är glada över att vara hemma . Framförallt är vi nästintill återställda efter att vi kurerat oss med ett kinesiskt mirakelläkemedel (En brun sörja).
På flygplanet hem kunde vi läsa lite engelskspråkiga nyhetsmagasin. Sista sidan handlade om "The Vasaloppet" en skidtävling i kinesiska Changchun. I samband med tävlingen utses också Vasa Snow Angel. Detta året vann Zhang Yongkun.
"After Qualifications, Semi- Finals and Finals, the 20 best contestants got the right to take part in the Changchun TV Station for the last competition. The Whole final consisted of Swimsuit, Evening Dress, Chinese Qipao (cheongsam), and English Language Capacity."
Allt enligt svensk vasatradition med andra ord.
Håll utkik, för Zhang Yongkun kommer båda få vara "kranskulla" vid nästa års "The Vasaloppet", samt representera Kina i den svenska motsvarigheten Vasaloppet. 
(Contestant in the Swedish Vasaloppet)
